Vilka är dina tankar om året som gått – och om det som väntar? Vi ställde frågan till fem personer som är verksamma inom folkhögskolan. ”Chocktillstånd”, ”ett år av sökande”, ”uppfinningsrikedom” är några av svaren.
– Jag får ofta höra att jag sätter ord på det som människor har upplevt och tänkt. Det säger Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon väckte stor uppmärksamhet med boken De omätbaras renässans, en skarp vidräkning med idén om att allt i vårt samhälle kan systematiseras, vägas och mätas in i minsta detalj. I uppföljaren Horisonten finns alltid kvar fortsätter hon på samma tama, nu med fokus på det bortglömda ordet omdöme.
Folkhögskoletiden är viktig för deltagarnas ideella engagemang. Det visar en pågående studie som just nu görs av forskarna Lars Svedberg och Erik Sjöstrand på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Delar av studien presenterades på Folkhögskoleforum den 29 oktober.
Coronapandemin har påverkat hela vårt samhälle. Det ekonomiska läget är mycket allvarligt på många av landets folkhögskolor.
– Det är en exceptionell tid och vi behöver stöd för att klara krisen, säger Elaine Lindblom, rektor på Karlskoga folkhögskola.
Folkhögskolan som demokratisk institution – och som möjlighet för människor att komma vidare i livet. Två skäl till att folkhögskolorna behövs i dag och i framtiden, menar Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet. Hans egen folkhögskoleresa började på Sjövik i Dalarna.
