Samhällsekonomisk effektutvärdering och Folkhögskolornas regionalekonomiska avtryck

Samhällsekonomisk effektutvärdering

Den första studien, Samhällsekonomisk effektutvärdering, presenterades i en delrapport november 2020. Slutrapport beräknas till hösten 2021. Totalt deltar 315 deltagare på 13 folkhögskolor i studien, dels genom samhällsekonomiska beräkningar kopplade till deltagarna, dels genom en enkätundersökning till deltagarna.

Studien syftar till att påvisa det samhällsekonomiska värde som skapas genom att deltagarna på sikt kan komma i utbildning eller arbete, efter sina folkhögskolestudier. Förenklat utgår de ekonomiska analyserna från att jämföra deltagarnas ekonomiska status före och efter tiden på folkhögskolan – där graden av förvärvsarbete och eventuella stöd från olika samhällsinsatser är viktiga komponenter i jämförelserna. Till analysen adderas även de samhällskostnader som studierna på folkhögskola innebär.

Studien inleddes i september 2019 och det är ännu för tidigt att fastställa de samhällsekonomiska effekterna av deltagandet. Utifrån de beräkningar som hittills gjorts bedömer utredarna att det finns ”goda möjligheter att studier på folkhögskola leder till samhällsekonomisk lönsamhet redan inom 1-3 år”.

Deltagarna har även svarat på enkätfrågor om hur de ser på sina folkhögskolestudier i relation till arbete och fortsatta studier. Här är några resultat:

• 45 procent uppger att det viktigaste skälet för att gå på folkhögskola är att ”öka möjligheterna till fortsatta studier. 24 procent anger ”öka möjligheterna till arbete”.
• 80 procent anser att deras möjligheter till fortsatta studier har ökat efter studierna på folkhögskola.
• 73 procent anser att deras möjligheter till arbete har ökat efter studierna på folkhögskola.
  
  

Folkhögskolornas regionalekonomiska avtryck

I den andra rapporten från Payoff, Folkhögskolornas regionalekonomiska avtryck, studeras folkhögskolornas påverkan på bruttoregionalprodukten i den region där skolan är placerad.

Två påverkanseffekter studeras. Den första gäller skolans påverkan och handlar till exempel om att skolan sysselsätter personal som ger skatteintäkter och bidrar till konsumtion i regionen, att de har lokaler som de underhåller och att skolorna ofta bedriver sidoverksamhet av värde för regionen. Den andra påverkanseffekten, deltagarnas påverkan, grundas i deltagare konsumtion av varor och tjänster regionalt, i huvudsak baserat på deras studiestöd.

13 skolor har studerats och det regionalekonomiska avtrycket för dessa skolor uppgår till cirka 682 miljoner kronor per år, där deltagarnas påverkan svarar för en mindre del, cirka 70 miljoner kronor. Det regionalekonomiska avtrycket varierar avsevärt mellan skolorna, från 29 till 79 miljoner kronor. Medelvärdet är 52,5 miljoner kronor per år och skola.

Samhällsekonomisk effektutvärdering (november 2020) och Folkhögskolans regionalekonomiska avtryck (december 2020) är producerade av företaget Payoff.

Länk till rapporten Samhällsekonomisk effektutvärdering >
Länk till rapporten Folkhögskolans regionalekonomiska avtryck >