Stefan Attefall och Gerhard Holmberg.
Många folkhögskolor riskerar att avveckla sina internat och dra ner på sin verksamhet, skriver Stefan Attefall och Gerhard Holmberg, RIO.

Vädjan om krispaket för att rädda internaten

Just när vi står inför stora utbildningsbehov riskerar många folkhögskolor att avveckla sina internat och dra ner på sin verksamhet. Det vore tragiskt, särskilt för många unga med bristfälliga grundskole- och gymnasiestudier. Det skriver Stefan Attefall och Gerhard Holmgren, företrädare de folkrörelseägda folkhögskolorna, och vädjar till regeringen om stöd.
Uppdaterad: 18 februari 2021

”Mitt bästa år i livet.” Så säger många när de ser tillbaka på sin tid på folkhögskolan. Att bo och studera på folkhögskola är en avgörande händelse. De som studerar på en folkhögskola med internat, i en ny miljö, med närhet till lärare och kurskamrater, ges en extra dimension av nya erfarenheter och mognad.

Folkhögskolan är omvittnat betydelsefull, särskilt för unga i knaggliga livslägen, med dåliga erfarenheter från grundskola och gymnasium. För dem är folkhögskolan den mest lyckade utbildningsformen i samhället. En väg till arbete eller vidare utbildning. En möjlighet att räta på ryggen, bli en mer självständig och ansvarstagande vuxen.

En halv miljon i underskott varje år

Nu hotas allt detta. Redan före pandemin var läget tufft för många folkhögskolor, särskilt för dem med internat. I genomsnitt går folkhögskoleverksamheten med cirka 500 000 kronor i underskott på varje skola, varje år. Det som räddat ekonomin har varit arbetsmarkandsuppdrag, uthyrning, kortkurser och konferenser. Under pandemin har dessa intäkter kraftigt minskat eller upphört. Internat och kök har på många folkhögskolor kraftigt dragit ner eller stängt helt.

Alla skolor har drabbats negativt, men särskilt dramatiskt har det varit för internatfolkhögskolorna. Ungefär en fjärdedel av landets folkhögskolor har ett ytterst allvarligt läge, visar Folkbildningsrådets analys. Några skolor står också inför akut konkurshot, särskilt när vi ser att 2021 blir ett ur pandemisynpunkt liknande år som 2020.

Deltagarna behöver folkhögskolan

Våra folkhögskolor drivs av folkrörelser utan vinstintresse, med stark förankring i det svenska civilsamhället. Vi har inga kapitalstarka finansiärer i ryggen. Däremot har vi deltagare som vill studera och som behöver folkhögskolan. Och vi tror att de blir fler framöver eftersom arbetslösheten nu stiger. För många unga präglas halva deras gymnasietid av pandemin. Det kommer att sätta spår. Vi vill göra skillnad för de tusentals ungdomar vars gymnasiestudier blir ofullständiga, eller kanske helt havererar. Att just då riskera att många folkhögskolor tvingas stänga internaten vore tragiskt.

Vädjan till regeringen

De stöd under pandemin som utbetalats till företag har bara till viss del fungerat för folkhögskolorna. Samtidigt ser vi hur idrotten fått miljardstöd, men civilsamhällets folkhögskolor har inte fått något krisstöd av regeringen. Nedläggning och neddragning av verksamheten blir svaret om inget görs.

Därför vädjar vi nu till regeringen om kompensation för det intäktsbortfall som pandemin orsakat våra folkhögskolor. Vi vill att också att dagens unga ska kunna se tillbaka på folkhögskoletiden som en värdefull period i deras liv.

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation

Stefan Attefall 
Ordförande

Gerhard Holmgren
Generalsekreterare