Folkhögskolan är viktig när länet möter framtiden

Debattartikel i NSD, Norrländska Socialdemokraten 2021-10-23

Folkhögskolan är en viktig del av civilsamhället, men inte bara det, utan av samhället i stort. Den bygger på hundraåriga traditioner och erfarenheter som varit och är centrala i vårt samhällsbyggande. Folkhögskolan är fortsatt viktig – även idag.

Folkhögskolan ger människor förutsättningar att påverka sin livssituation, öka sitt inflytande och samhällsengagemang, den främjar integration, inkludering och den förebygger utanförskap. Det är inget nytt att en människas liv i utanförskap medför enorma ekonomiska konsekvenser för samhället och inte minst för individen. I det viktiga förebyggande arbetet är folkhögskolan en av de enskilt viktigaste aktörerna.

Det finns åtskilliga berättelser om personer som gått från ett liv i utsatthet och utanförskap och som genom folkhögskolan hittat nya vägar att ta sig vidare till sysselsättning och välbefinnande.

Vi, som företrädare för rörelsedrivna folkhögskolor, har inte svårt att se bakåt och finna dessa goda exempel och argument för folkhögskolans avgörande bidrag till samhällsutvecklingen.

Men nu vill vi se framåt, vi är en rörelse i förändring och i konstruktiv dialog vill vi söka vägar för samverkan med såväl myndigheter som organisationer och näringsliv.

För att det ska bli verklighet krävs emellertid politisk uppbackning och krafttag för att goda förutsättningar för verksamheten ska garanteras.

Se inte stödet till folkhögskolorna som en grå utgiftspost bland andra, utan som en offensiv satsning!

Här några exempel på vårt bidrag:

• Genom allmän kurs ger vi många personer möjlighet att säkra den gymnasiekompetens som är förutsättning för arbete och vidare studier och därmed ett ovärderligt stöd till regionen.

• Genom särskilda kurser ger vi möjlighet för många att stanna i regionen och vidareutbilda sig inom bland annat kreativa och kulturella näringar som skapar utveckling för Norrbotten.

• Genom yrkesinriktade kurser utbildas människor till yrken där det finns ett dokumenterat, konkret behov. Vi vet att rätt kompetens är avgörande för såväl företag som samhällsviktiga funktioner i allmänhet, liksom en förutsättning för utveckling av välfärden. Vi förmår mer än 80 procent av deltagarna att aktivt söka arbete efter avslutade studier.

Staten har genomfört en rad satsningar på folkhögskolan, vilket vi välkomnar. Exempelvis genom förstärkt statsbidrag i vårändringsbudgeten för 2021, motsvarande 1000 årsplatser. Men dessvärre har nivån på de viktiga regionbidragen stått stilla i decennier. Vi ser att Region Norrbotten betalar mer i bidrag till folkhögskolor utanför regionen än till de som finns här och att vi har det lägsta regionala bidraget i en tid när regionen står inför extremt stora kompetensförsörjningsbehov och dessutom minskat befolkningsunderlag år efter år.

Vi ser positivt på framtiden och vill ta ansvar för att lösa gemensamma samhällsutmaningar i dialog med regionen, kommuner, och andra nyckelaktörer. Och vi vill med detta bjuda in till dialog kring hur vi tar oss an våra gemensamma samhällsutmaningar.

Johan Taavo, Rektor, Tornedalens folkhögskola

Tomas Mörtberg, Styrelseordförande, Tornedalens folkhögskola

Madelene Hansson, Rektor, Sunderby folkhögskola

Krister Johansson, Styrelseordförande, Sunderby folkhögskola

Marie Järvinen, Rektor, Svefi folkhögskola

Barbro Wickman Parak, Styrelseordförande, Svefi folkhögskola

Ulf Karlsson, Rektor, Älvsby Folkhögskola

Hans Johansson, Styrelseordförande, Älvsby Folkhögskola

Kenneth Stålnacke, Rektor, Malmfältens folkhögskola

Kenneth Nilsson, Styrelseordförande, Malmfältens folkhögskola

Bo Olofsson, Rektor, Framnäs folkhögskola

Helena Stenberg, Styrelseordförande Framnäs folkhögskola

Ida Nordlund, Rektor, Kalix folkhögskola

Thomas Olofsson, Styrelseordförande, Kalix folkhögskola