Folkhögskolan är en gruppresa

Lena Posner Körösi, 64

Familj: Gift, två vuxna söner. Bor: Lägenhet i Stockholm. Gör: Legitimerad psykolog, ordförande för Paideia folkhögskola. Flera andra uppdrag, bland annat demokratiambassadör utsedd av regeringen och juryledamot för Raoul Wallenbergpriset.

Läser: Hela tiden! Theodor Kallifatides är min svenska favorit. Anna-Karin Palms biografi över Selma Lagerlöf och Armando Correas Dotterns berättelse rekommenderas. Lyssnar på: Mycket 60- och 70-tal. Janis Joplin, Led Zeppelin, Beatles.

Du verkar vara en aktiv och samhällsengagerad person – varför?

Jag är så klart präglad av min bakgrund. Pappa kom till Sverige från Berlin 1939. Han var ett av 500 judiska flyktingbarn som tilläts komma till Sverige. Hela hans familj mördades under kriget. I dag skulle man väl kalla min pappa för ensamkommande flyktingbarn. Mamma föddes i Sverige, av judiska föräldrar som flydde förföljelserna i Ryssland i början av 1900-talet.

Hur har din bakgrund påverkat dig?

Kanske genom min pappas positiva grundton. Han hade genom livet ett slags tacksamhet, för själva livet och för möjligheten att bo i ett välordnat land som Sverige. Men hans tacksamhet var inte av det undergivna slaget och inte heller naiv. Den utgick från tanken att den som vill att något ska hända måste ta saken i egna händer.

Vad innebär samhällsengagemang för dig?

Utblick. Att förstå att det finns en värld utanför dina egna fyra väggar. Och att du kan påverka, både ditt eget liv och din omvärld.

Det du säger andas optimism och framtidstro. Saknas det i dagens samhälle?

Jag tror starkt på tanken att förändring till det bättre är möjlig. Folkhögskolorna ska möta unga människor med just den tanken: ”Vi finns till för att vi tror på din möjlighet. Även om du inte ville, kunde eller orkade tidigare i skolan – vilken orsaken än är – så är folkhögskolan en möjlighet för dig.”

Den individuella resa som många gör på folkhögskolan, är den också kopplad till ett vidgat samhällsengagemang?

Javisst. Folkhögskolan är en gruppresa. Vi säger: ”Vi tror på dig, och vi tror på något större än dig – att du kan påverka och vara en aktiv del av samhället.” Folkhögskolan är ett demokratiprojekt. Du får växa, lära dig och öva dig i kritiskt tänkande. Därefter kan du ta dig ut i världen.

Vilka är dina tidigare erfarenheter av folkhögskolan?

Det var en ny värld för mig, när jag blev ordförande för Paideia Folkhögskola.

Vad är din bild av denna ”nya värld”?

Folkhögskolan säger sig vilja se och bejaka varje individs möjligheter. Det låter som en floskel, men om man verkligen tar de orden på allvar så är det ett mycket stort åtagande. Jag tycker faktiskt folkhögskolan klarar av just detta på ett fantastiskt sätt.

På Paideias webbplats står det: ”Paideia folkhögskola är Sveriges första folkhögskola med judisk profil. Vi har ett unikt samarbete med Kista folkhögskola som är Sveriges enda folkhögskola med muslimsk profil. Samarbetet mellan en judisk och en muslimsk folkhögskola har ett stort symbolvärde som förmedlar att olika minoriteter kan mötas och arbeta ihop.” Har detta samarbete varit självklart?

Jag var tidigare ordförande för Judiska Centralrådet. Som företrädare för den judiska gruppen i Sverige har jag mött hot, både från islamister och högerextrema. Min grundinställning är ändå att inte dra alla över en kam. Människor är varken enbart goda eller onda.

När Kista Folkhögskola tog kontakt med oss var det självklart för mig att vi skulle mötas. Vi upptäckte snabbt att vi har mer gemensamt än vad som skiljer oss. Vi är två minoriteter som vill vara aktiva i samhället. Den judiska gruppen har funnits i Sverige sedan slutet av 1700-talet. Vi är väl integrerade men inte assimilerade. Många muslimer som nyligen kommit hit har inte samma förankring. Här kan två minoriteter sända en signal till alla på ytterkanterna, att vi kan och vill samarbeta. Vi har ifrågasatts, just av ytterkanterna, men det fungerar fantastiskt bra. Nu kan jag komma till Kista med min Davidsstjärna och bli bjuden på mat av muslimska tanter, precis som judiska tanter gör. Kärleken kommer via mat – det förenar det judiska och det muslimska.

Hur ser du på din roll som ordförande i en rörelsefolkhögskola?

Jag kom in från start och fick vara med och forma skolan, vilket jag gillar. Vi har en liten kompetent styrelse och en fantastisk rektor. Då är det lätt att vara ordförande.

Jag är inte operativ, men säger vad jag tycker. Hade vi haft en rektor som inte fungerar, då hade styrelsen tvingats bli operativ, men inte genom att själva gå in och driva verksamheten utan genom att sparka rektorn och tillsätta en ny.

De flesta verksamheter klarar sig bra utan sina styrelser, men styrelsen skulle inte överleva en dag utan medarbetarna.

Som psykolog, har du några tankar om hur Corona påverkar oss socialt och psykologiskt?

Det är klart. Trots alla digitala plattformar, så är det tydligt nu hur viktigt det är med fysiska möten. Forskningen visar att små barn blir sjuka om de inte får fysisk beröring. En kram och en klapp på handen behöver vi nog alla. Men vi kommer att ta oss ur detta också. Mänskligheten har klarat värre kriser än Corona. Vi får hjälpas åt!

Vad ska du göra i dag?

Delta i ett zoommöte med juryn för Raoul Wallenbergpriset. Jag ser också att det ligger flera högar på skrivbordet, så det finns att göra.

• Paideia Folkhögskola i Stockholm grundades 2019 och är Sveriges första folkhögskola med judisk profil. Paideia är en grekisk term med koppling till bildning och kultur.