"Coronapandemin kan leda till positiv klimatomställning"

Att umgås med Gösta Vestlund är att ständigt få lyfta nya tankar och få nya perspektiv på bildning, politik och vad som händer i omvärlden. I sitt radhus i Nacka tar han emot vänner, läser böcker och för dagliga samtal med människor. Som få andra kan han diskutera nazismen på 30-talet för att stunden efter skifta fokus till klimatomställning och Coronasituationen idag.

– Den aktuella situationen med coronapandemin kommer att vara besvärlig för många deltagare på folkhögskolorna men de kommer också att få nya erfarenheter, och lära sig att jobba på ett sätt som de inte hade gjort annars. Så den här besvärliga situationen kan också föra med sig positiva saker och nya lärdomar, säger Gösta Vestlund. 

Han var fem år när spanska sjukan härjade, som tog mellan 50-100 miljoner människoliv. Den faster som skulle ha blivit hans adoptivmamma dog i sjukdomen. Han minns henne men han minns inte så mycket annat från den tiden.

– Och under andra världskriget hade vi ju också en situation där människor behövde tänka på mathållning och att vända på slantarna, säger han.

– Men Coronasituationen är ju helt ny för oss alla. När den bedarrar framöver måste vi se hur vi i samhället kan ställa om till exempelvis kraftigare inverkan för klimatomställningen. Folkbildningen har stora möjligheter att utifrån sina nära samarbeten och kontakter hitta rätt vägar för en sådan positiv omställning.

– Vi kan se på klimatrörelsen och Greta Thunberg som den andra arabiska våren. Vi ser människor som vill lösa problemen tillsammans, säger han. Det centrala är att vi ska bilda oss och samarbeta för att göra skillnad. Där har folkhögskolorna ett stort försprång genom sitt sätt att möta och samla människor från många olika bakgrunder och åsikter.

Gösta Vestlund säger att han också ser det positivt att situationen lett till större möjligheter att samarbeta på det politiska planet.

– Kanske gör det oss bättre rustade för framtiden. Om vi ser till att vi skapar en administrativ och ekonomisk samhörighet kan vi klara oss bra. Och vi kan också ge förutsättningar för andra länder att klara krisen bättre. 

"Börja med att lyssna"

– En bildad människa kränker aldrig en annan människa medvetet. Rädsla styr människor men tillit kan minska människors rädsla för konsekvenser.

Gösta Vestlund lyfter ofta tillit som ett av de viktigaste ledorden för folkhögskolorna. Om vi inte känner tillit och lyssnar på varandra kommer vi inte att nå ett samförstånd.

– Folkhögskolornas förhållningssätt bygger på tillit. Du förstår dig själv genom att se på andra människor.  Många andra utbildningsformer kan lära sig av folkhögskolans arbetssätt med små grupper där allas röst är värd att lyssna på.

Vi måste möta människor på ett sätt som leder till tillit till den andra människan, säger han.

– Om du jobbar med en annan människa, börja aldrig betona vad du själv tycker är viktigt utan börja med att lyssna. Om jag känner att det jag har att säga också är värdefullt skapas samförstånd. Genom att lyssna måste den andra tänka efter varför han eller hon kommit fram till sina slutsatser.

Tillit borde också vara ett ledord för hela samhället, säger Gösta Vestlund.

– Om avståndet mellan de med lägst utbildning eller ekonomiska förutsättningar, och de med högst minskar så ökar tilliten i samhället.

– Kanske ska vi börja prata om ett tillitssamhälle istället för ett välfärdssamhälle”, funderar han.

Gösta Vestlund och Ambika Hansell Ek

En folkhögskola för alla

– Det finns problem med kantstenar när man sitter i rullstol, men problem med kantstenar finns hos de som bestämmer också”, säger Gösta Vestlund.

En av Gösta Vestlunds viktigaste drivkrafter har varit ett samhälle och en folkhögskola för alla, med eller utan funktionsvariationer. Genom en ständigt närvarande inkluderingstanke och personliga erfarenheter har han aktivt drivit frågan om att folkhögskolan ska vara tillgänglig för alla. 

Sonen Lasse föddes 1944 med en allvarlig cp-skada. Läkarna sa till de nyblivna föräldrarna att han var obildbar och att de skulle lämna bort honom.

– Men vi gjorde tvärtom. Inte kunde vi lämna honom. 

Gösta Vestlund kämpade i många år för Lasses rättigheter och möjligheter, och Lasse gick en lysande framtid till mötes. Han tog både universitetsexamen och undervisade under många år på Furuboda folkhögskola i Skåne.

Gösta Vestlund var sedan ordförande i RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar under ett antal år på 1960-talet. Genom sitt engagemang har han bidragit till folkhögskolornas inkluderande arbete och att synen på funktionsvariationer blivit bättre i skolan. Idag har närmare en femtedel av deltagarna på landets folkhögskolor någon form av funktionsnedsättning. 

Folkhögskolor i Tanzania utvecklade efter svensk modell

”Ni har tid att gå, vi måste springa” sa en av samarbetspartnerna i Tanzania till Gösta på 1960-talet. ”Vi vill ha en folkhögskola i varje distrikt i landet”.

Idag finns 55 folkhögskolor, kallade Folk Development Colleges i Tanzania. Att folkhögskolerörelsen blivit så stark i Tanzania är även det något som Gösta Vestlund varit med och bidragit till.  

Goda relationer mellan Olof Palme och Tanzanias president Julius Nyerere bidrog till att Tanzania kunde utveckla en modell för vuxenutbildning med de svenska folkhögskolorna som modell.

– Nyerere var inte främst intresserad av jordbruksutveckling utan av människors utveckling av kunskap, säger Gösta Vestlund. Han tyckte att lantbruksskolorna borde göras om till folkhögskolor istället.

En delegation på uppdrag av Sida reste till Tanzania 1965 för att se om det fann möjlighet att göra genomtänkta folkbildningsinsatser i Tanzania och grannländerna. Genom att utbilda studiecirkelledare skulle människors läskunnande öka.

1974 åkte Gösta Vestlund återigen till Tanzania, på uppdrag av Skolöverstyrelsen för att presentera folkhögskolan som skolform. Målet var att starta 1-2 skolor, men i Tanzania hade de större ambitioner och under det kommande decenniet startade 58 folk development colleges.

– Under 60- och 70-talet utvecklades många samarbeten mellan Sverige och Tanzania.  Det engelska utbildningssystemet var väldigt auktoritärt, och i samverkan mellan Sverige och Tanzania utvecklades en utbildning för rektorer på de tanzaniska folkhögskolorna som innehöll både pedagogik och folkbildningsmetoder. Linköpings universitet startade en särskild avdelning, Mimer knöts till Tanzania och lärarutbyten mellan Sverige och Tanzania genomfördes.

Idag är de tanzaniska folkhögskolorna också en viktig inspirationsmodell för andra länder i Östafrika, som kan dra lärdomar av hur man kan bygga upp vuxenutbildning i länder där utbildningsstrukturerna är svaga. Många svenska folkhögskolor har vänskolesamarbeten med folkhögskolor i Tanzania, vilket också samordnas genom föreningen Karibu Sweden.

– Utbildningsminister Anna Ekström borde också vara intresserad av att den nordiska demokratitanken utvecklas internationellt, exempelvis i Zambia, säger Gösta Vestlund.

Text och bild: Lina Remnert

Intervju med Gösta inför folkhögskolans 150-årsjubileum

Gösta Vestlunds tacktal när han blev invald i ICAEs Hall of Fame (ICAE, den globala vuxenutbildningsorganisationen)

"Att demokratisera demokratin" - Gösta Vestlund och Gerhard Holmgren samtalar