Vår historia och framtid

De tre första folkhögskolorna i Sverige startades år 1868. Idag finns det 154 folkhögskolor och fler vill starta varje år. Under de dryga 150 år som folkhögskolan funnits i landet har den alltid varit starkt förknippad med demokratins utveckling i Sverige. 

Historia i korthet

Som världens första folkhögskola nämns ofta den fria högskola som 1844 grundades i Rödding i Danmark av den danska författaren och prästen Nicolai Frederik Grundtvig. Han ses som en av de viktigaste idéinspiratörerna till folkhögskolans framväxt. Grundtvig förespråkade en skola för folket, i kontrast till den föråldrade danska statsskolan. Utvecklingen gick snabbt och redan år 1870 fanns omkring 50 folkhögskolor i Danmark.

De första svenska folkhögskolorna grundades 1868. Det var folkhögskolan Hvilan och Önnestads folkhögskola i Skåne samt Östergötlands folkhögskola (senare Lunnevads). Alla tre hade en inriktning på medborgarbildning för unga män ur bondeklassen. De första kvinnliga eleverna kom 1873, på en sommarkurs för flickor på Folkhögskolan Hvilan.

I början av 1900-talet bildades många nya folkhögskolor, ofta med starka kopplingar till de framväxande folkrörelserna – arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och idrottsrörelsen. Folkhögskolor och studieförbund är starkt förknippade med demokratins utveckling i Sverige. Skolorna fyllde en viktig funktion eftersom det formella utbildningssystemet inte gav plats för stora delar av befolkningen. Många folkhögskolor är än i dag starkt engagerade i samhällsutvecklingen, både lokalt och globalt.

Från början låg folkhögskolorna på landsbygden, och hade ofta internatboende. Den första folkhögskolan som låg i en storstad var Birkagårdens folkhögskola i Stockholm som grundades 1912.

För en fördjupning i folkhögskolans historia rekommenderas de båda skrifterna Svensk folkhögskola 100 år från 1968 samt Folkbildning & Forskning Årsbok 2018 - Folkhögskolan 150 år.

Framtiden

I folkbildningens gemensamma idédokument Folkbildningens Vägval & Vilja från 2013 har den organiserade folkbildningen gemensamt formulerat sin syn på folkbildningens roll och uppgifter i dagens och morgondagens samhälle.

Några viktiga prioriteringar som nämns inför framtiden är att folkbildningen ska erbjuda möjligheter till etablering för nya svenskar och vara särskilt tillgänglig för dem som mött hinder i andra utbildningsformer.

Här kan du läsa hela idédokumentet Vägval & Vilja.