Folkhögskolans utbud
Hitta kurser och skolor
Alla kurser och alla folkhögskolor finns på vår webbplats www.folkhogskola.nu. Där finns också all nödvändig information för sökande och länkar för ansökan.
Långa kurser
Folkhögskolans långa kurser omfattar mer än två veckor och består av två olika kurstyper - allmän kurs och särskild kurs.
Allmän kurs - behörighetsgivande kurs
Allmän kurs finns på alla folkhögskolor och kan ge behörighet till högskolestudier. Allmän kurs vänder sig främst till personer som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning. Kurserna har varierande längd, beroende på deltagarnas förkunskaper. De innehåller gymnasiegemensamma ämnen, ofta kompletterade med någon specialinriktning, till exempel idrott, hälsa eller livsåskådning. Ibland används begreppet behörighetsgivande kurs. Varje år deltar cirka 12 600 personer i allmän kurs.
Du hittar alla behörighetsgivande allmänna kurser på webbplatsen www.folkhogskola.nu. Där finns också all nödvändig information för sökande och länkar för ansökan.
Särskild kurs - profilkurs
Särskild kurs på folkhögskola är en typ av kurs där större delen av studietiden ägnas åt det speciella ämnesområde deltagaren har valt. Ibland används begreppet profilkurs. Särskilda kurser finns inom en lång rad ämnesområden. Ofta speglas kursutbudet av folkhögskolans profil och inriktning. Här finns flera yrkesutbildningar, exempelvis till fritidsledare, kantor och behandlingsassistent, samt en rad kurser inom det estetiska området. Varje år deltar cirka 18 000 personer i särskild kurs.
Du hittar alla profilkurser på webbplatsen www.folkhogskola.nu. Där finns också all nödvändig information för sökande och länkar för ansökan.
Korta kurser
Folkhögskolans korta kurser är kurser kortare än två veckor. Det kan exempelvis vara prova-på-kurser och sommarkurser. Varje år samlar de korta kurserna cirka 80 000 deltagare.
Du hittar alla korta kurser på webbplatsen www.folkhogskola.nu. Där finns också all nödvändig information för sökande och länkar för ansökan.
Uppdragsutbildningar
Utöver de långa och korta kurserna finns en rad andra kurser på folkhögskolorna. Det kan exempelvis vara svenska för invandrare, kurser som ges i uppdrag av kommuner, arbetsmarknadsprojekt i samarbete med Europeiska socialfonden, kurser i samarbete med ideella organisationer etcetera. Två aktuella kurstyper är etableringskurs för nyanlända samt studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF).
Etableringskurs för nyanlända
Etableringskurs för nyanlända är en sex månader lång heltidskurs för nyanlända invandrare. Kursen innehåller bland annat studier i svenska samt orienterande och arbetsförberedande delar. Satsningen är ett uppdrag från regeringen som genomförs av Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet.
Under 2016 gavs kursen på 114 folkhögskolor. Under 2016 gick uppskattningsvis 4 000 personer som nyligen anlänt till Sverige på etableringskurs. För 2017 har Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen avtalat om 6 500 platser.
Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF)
Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) är en tre månader lång kurs som ska motivera deltagarna till fortsatta studier. SMF har funnits sedan 2010 och riktar sig till arbetssökande i åldern 16-24 år som saknar fullständiga betyg från grund- eller gymnasieskolan. Även arbetssökande över 25 år inom jobb- och utvecklingsgarantin kan gå SMF.
Folkhögskolorna erbjuder SMF på uppdrag av Arbetsförmedlingen, som anvisar deltagare till kurserna. Från och med insatsens första år 2010 har nästan 29 000 personer deltagit. År 2017 deltog 3 800 personer.
Folkbildningsrådets rapport Studiemotiverande folkhögskolekurs - Perspektiv på folkbildning som arbetsmarknadsåtgärd (2017) visar att närmare fyra av tio unga arbetslösa som har gått en Studiemotiverande folkhögskolekurs väljer att studera vidare. Rapporten visar också att cirka 75 procent av de mellan 16 och 24 år som gick Studiemotiverande folkhögskolekurs år 2010 i dag förvärvsarbetar.
Svenska för invandrare
Svenska för invandrare (SFI) är en del av den kommunala vuxenutbildningen. Ett fyrtiotal folkhögskolor anordnar SFI, men det är kommunen som avgör vilka personer som har rätt till SFI.
Övrig verksamhet
En stor del av folkhögskolorna har kultur- och föreläsningsverksamhet som är öppen både för skolans deltagare och för allmänheten. På många orter är folkhögskolorna en viktig aktör i lokalsamhällets kultur- och föreningsliv. Varje år arrangeras Kulturprogram med totalt omkring 200 000 deltagare om året.
Folkhögskolorna är också en viktig samhällspolitisk kraft – både lokalt och globalt. Det kan exempelvis gälla insatser för hållbar utveckling och mot rasism. Flera folkhögskolor har också internationella samarbeten med folkhögskolor och kulturinstitutioner i andra länder.
Många folkhögskolor bedriver även kurs- och konferensverksamhet för externa gäster.