"Jobba med Agenda 2030 utifrån er egen verklighet"
De globala målen kan ju vara ganska stora och abstrakta. Hur gör ni för att konkretisera dem?
- Vi började fundera på vad vi gör redan nu, som kan kopplas till målen. Vi gick igenom punkt för punkt vad som berör oss på skolan och hur vi kan koppla vår verksamhet till Agenda 2030.
- Om vi tar mål 1, fattigdomsbekämpning som exempel. Det bästa sättet att motverka fattigdom är utbildning. På folkhögskolan bidrar vi till att människor får en plats i samhället, kan ta sig in på arbetsmarknaden. De saker vi gör i vardagen reflekterar vi inte alltid över, men vi kan sätta dem i ett större perspektiv och det är ju en del av folkhögskolans uppdrag.
Hur har ni arbetat på Allmän kurs?
- Vi har reflekterat kring de olika målen. Till exempel om ”vad är fattigdom” och ”finns fattigdom i Sverige”. Det blev väldigt bra diskussioner. Alla mål hänger ihop. Det blir tydligt när man börjar jobba med dem. Man kan få in målen i allt man gör.
- Vi försöker också använda oss av närsamhället och det vi har i närheten. Några klasser åkte en dag till Kvarntorpshögen, som byggdes av oljeskiffer efter andra världskriget. Vi hade också en expert som kom till skolan för att prata om Kvarntorpshögen. Genom det kunde vi diskutera hållbara samhällen i relation till Kvarntorpshögen, som inte var särskilt hållbar för Sverige.
Hur började ni ert arbete med Agenda 2030?
- Vi började arbeta med de globala målen för några år sedan. Jag höll en föreläsning för personalen och sedan för deltagare om målen, hur de har uppkommit och hur de fungerar. Vi hade också en Agenda 2030-fortbildning för personalen, och då blev det ett tydligare avstamp för arbetet. Idag återkommer vi med olika mål på gemensamma föreläsningar med hela skolan.
Ni har även ett aktivt hållbarhetsarbete i köket och i städverksamheten?
- Köket har länge haft en progressiv inställning till mat och miljö. Vi har en väldigt stor del ekologiskt innehåll i maten. 68 procent av våra livsmedel är ekologiskt producerade eller KRAV-märkta, och allt kött utom fisk är producerat i Sverige. Vår husmor Melissa har varit med och drivit frågan om ekologiskt på regional nivå, då vi också är en regionägd skola. Vi har vegetariska och veganska alternativ varje dag, men har också två dagar i veckan då vi enbart serverar vegetarisk eller vegansk mat, både med tanke på miljö och hälsa. Deltagarrådet på skolan har varit med och bestämt utformningen av det.
- Dessutom görs all städning på skolan görs helt utan kemikalier vilket också bidrar till ett mer hållbart samhälle.
Finns det svårigheter att arbeta med de globala målen?
- En svårighet kan vara att bredda diskussionen så att alla på skolan känner att de kan jobba med det. På Allmän kurs är det relativt enkelt att få in de globala målen i undervisningen, men på profilkurserna kan det vara svårare att hitta en direkt koppling.
- Det kan också vara en stor utmaning att hålla arbetet med de globala målen vid liv utan att det blir tjatigt. Det behövs en bra variation med många infallsvinklar.
Hur skapar ni diskussioner mellan Allmän kurs och profilkurserna?
- Vi har bland annat en rundvandring där klasserna träffar varandra och se vad de andra kurserna gör. Under nästa rundvandring ska några få presentera vad god utbildning innebär. Just i vuxenutbildningen behöver man reflektera över vad utbildning har för betydelse och vad man får med sig. Dels kring behörighet men också analysförmåga, reflektion och att vända och vrida på saker.
Ni har ju också ett internationellt samarbete med finska Borgå folkakademi
- Ja, vi kommer att ha ett samarbete med fokus på Agenda 2030 i vår. Preliminärt kommer det att handla om arbetsförhållanden, hållbar konsumtion och arbetsvillkor. Läs om samarbetet med Borgå folkakademi
Är deltagarna intresserade av något särskilt mål?
- Miljömålet är ju väldigt konkret. Det anordnas klädbytardagar och vi kan knyta an till hållbar konsumtion. Även jämställdhetsmålet är intressant för många.
Vad har du för tips till en folkhögskola som vill börja arbeta med de globala målen?
- Läs igenom målen och fundera. Vad berör oss på vår skola och i vårt närsamhälle? Det är viktigt att bryta ner till något som blir konkret. Diskutera hur secondhandkläder påverkar miljön i jämförelse med att köpa nya kläder till exempel. Det kan kopplas på flera av målen, till exempel konsumtion och produktion.