Allvarligt läge för demokratin

Erik Amnå har klarat av sin dagliga promenad på Kungsholmen i Stockholm. Härnäst väntar ett webbseminarium med Equmeniakyrkan på temat socialt ansvar. Fulltecknade dagar, verkar det som.
– Ja, det kan man säga. Jag är tacksam över att kunna välja fritt mellan spännande och viktiga uppdrag, och ändå få tid över för barn och barnbarn.

Erik Amnå disputerade 1981 i statskunskap i Uppsala. År 2007 utnämndes han till professor vid Örebro universitet. En googling visar över sjuttio titlar – böcker, artiklar, rapporter, utredningar – med Erik Amnå som upphovsman. Han har haft utredningsuppdrag om allt från demokratins framtid till muthärvan i Göteborgs stad. Nu medverkar han i ett forskningsprojekt om ungas politiska deltagande.

Nyligen kom boken Samhällsorientering – För en hållbar integration som han skrivit tillsammans med Mikael Stigendal. Det är en bok lärobok om dagens svenska samhälle, särskilt riktad till alla som arbetar med integration av nyanlända; personal inom vård, socialtjänst, utbildning – även folkhögskollärare. Några av kapitelrubrikerna är: ”Att få syn på Sverige”, ”Integration på svenska”, ”Svensk välfärd, vad är det?” och ”Hur fungerar den politiska demokratin i Sverige?”

Allvarligt läge

Just demokrati har i många år intresserat Erik Amnå. Nu är läget allvarligt, menar han. I allt fler länder utnämner de som har makten sig själva till uttolkare av den ”sanna folkviljan”. Inga blodiga statskupper, utan en stillsam avveckling av fundamentala delar i demokratin.
– Populisterna vill att all makt ska ligga i den politiske ledarens händer. Forskning, rättsväsende, förvaltning och medier, allt vill de styra med järnhand. Maktdelning, pluralism och frihet ska bort.

Insikten om demokratins sårbarhet är inte ny för Erik Amnå. Ändå är han förvånad över kraften och snabbheten i förändringen.
– Demokratin har en betydligt svagare förankring än vad vi trott och hoppats. Hundra år efter demokratins genombrott är det uppenbart att den inte är säkrad, inte heller här i Sverige.

Ökade klyftor

Förklaringen till utvecklingen är komplex. Erik Amnå lyfter fram två aspekter, båda med koppling till ökade klyftor i samhället.

Den första gäller ojämlikheten. De ekonomiska, sociala och kulturella klyftorna ökar, och här har Sverige tätplatsen bland OECD-länderna. Ökade klyftor är en grogrund för splittring och spänningar. Tilliten i samhället försvagas.

Sverigedemokraternas framgångar är en följd av denna utveckling, tror Erik Amnå.
– I vår nya bok skriver vi att populismen inte i första hand är främlingsfientlig, utan ett tecken på att människor inte känner sig delaktiga längre, att ”ingen lyssnar på oss”.

Den andra aspekten handlar om de politiska partiernas kris.
– Partierna har förlorat sin folkrörelsekaraktär. Medlemmarna står inte längre för idéerna, det gör politiska eliter, tankesmedjor och konsulter. Det försvagar demokratin. När jag möter folkbildare brukar jag säga att de ska försörja vår representativa demokrati med nya talanger. Då brukar de titta lite tyst på varandra.

Stormat rejält

Den senaste tiden har det stormat rejält kring studieförbunden. Anklagelser om fusk och fiffel har fått många att höja på ögonbrynen och undra vad som egentligen pågår.

Erik Amnå har varit ordförande i studieförbundet Bilda, och gjort flera utredningar om folkbildningen. Han har så klart följt debatten.
– Fusk och lättsinne med statsbidrag förekommer. Dålig hantering av statliga medel måste komma fram i ljuset. Men kritiken har fått helt makalösa proportioner, med dåligt empiriskt underlag. Att utmåla studieförbunden som en skojarbransch full av fifflare är en våldsam överdrift. Tyvärr hjälper det inte vad man säger, i en starkt polariserad debatt finns inget utrymme för nyanser.

Redan för tio år sedan, när Erik Amnå ledde den statliga Folkbildningsutredningen, pekade han på riskerna med att bidragen till studieförbunden fördelas utifrån mängden studietimmar, och inte beaktar verksamhetens kvalitet och effekter. I rapporten Folkbildningens samhällsvärden talas om ”lättförtjänta timmar”, ”marknadsorienterad volymjakt” och ”enklare målgrupper”. Kritiken är fortfarande giltig, menar Erik Amnå.

Samtalet är nyckeln

Vårt samtal slutar där det startade, med folkbildningens roll och betydelse.
– Folkbildningen ska främst finnas till för dem som står längst från arbetsmarknaden, har lägst utbildning och sämst folkhälsa.

Respektfulla samtal och gemensam reflektion är folkbildningens nyckel till framgång. Mötet är det viktiga.
– Om vi människor vill lösa våra konflikter fredligt, måste vi lära oss samtala. Denna förmåga måste odlas, utvecklas och försvaras i varje samhälle.

Erik Amnå, 70

Bor: Lägenhet på Kungsholmen i Stockholm.
Familj: Hustru, tre utflugna barn och åtta barnbarn.
Gör: Samhällsengagerad professor emeritus.
Fritid: Fiskar, odlar och njuter i fritidshuset på Nordkoster. Vinterbadar.
Förebild: Många! I det här sammanhanget Bengt Göransson som var kulturminister på 1980-talet. En förträfflig samtalspartner och inspiratör.
Musik: Opera, Carmen är favorit. Tittar också på Så mycket bättre, gärna med Lisa Nilsson.

Tre boktips

Neapelserien. Fyra romaner av Elena Ferrante. ”Fantastiska böcker.”
Demokrati – en liten bok om en stor sak av Sofia Näsström. ”Bra och lättläst fackbok.”
Samhällsorientering – För en hållbar integration av Erik Amnå och Mikael Stigendahl. ”Min egen nya bok vill jag så klart rekommendera.”