Folkhögskolan väl känd som utbildningsform

- Det är ett överraskande positivt resultat. Det visar att folkhögskolans betydelse för etablering i samhället har växt i betydelse under 2000-talet, säger Gerhard Holmgren, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO. 

1 070 personer i åldrarna 18-79 deltog i undersökningen som gjordes tidigare i år. 

Hög kännedom om folkhögskolan

Resultatet visar att folkhögskolan och yrkeshögskolan är ungefär lika kända (27 respektive 28 procent svarade att de känner till utbildningsformerna mycket väl eller väl), ligger nära komvux i kännedom (35 procent) och strax över studieförbunden (22 procent). 

Positiv inställning till folkhögskolan

Personerna i undersökningen fick även ta ställning till olika påståenden. Det påstående som flest kunde ställa sig bakom var "folkhögskolan är ett steg till vidare studier och arbete". Nära hälften, 45 procent, kunde helt eller till stor del instämma med det.

Myten om "flummiga folkhögskolan" lever inte kvar

Påståendet "folkhögskolan är en flummig utbildningsform där man inte lär sig något", fick minst medhåll. Så gott som hälften, 49 procent, höll knappt eller inte alls med.

Äldre generellt mer positiva 

Genomsnittet visar att 38 procent ställer sig bakom påståendet "folkhögskolan fungerar bra för många som misslyckats i den vanliga skolan". Bland dem som är 56-79 år är det hela 48 procent, som instämmer.

Samma trend visas i påståendet "folkhögskolan har en miljö som stimulerar kreativitet och personlig utveckling". Här syns även att kvinnor är mer positivt inställda. Snittet säger 38 procent, bland kvinnor är det 46 procent och i åldersgruppen 56-79 år är det också 46 procent. 

Har du frågor eller vill ta del av undersökningen i sin helhet?

Maila till info@sverigesfolkhogskolor.se