Svar på frågor Gustav Fridolin och Susanne Hedman

Här svarar Gustav Fridolin och Susanne Hedman på de frågor som kom in men inte hann besvaras under webbinariet.
Uppdaterad: 18 maj 2020

Frågor till Gustav Fridolin

 Har du några tips på varifrån man kan söka projektstöd eller få mer information om det? Det finns så många bra idéer utifrån Agenda 2030 men det svåra är hur dessa kan finansieras?

Nej, tyvärr. Det är därför jag landade i mitt förslag att någon instans, t ex Folkbildningsrådet, borde få en större summa för att samla studieförbund och andra aktörer (däribland folkhögskolor) att säkra Agenda-arbetet. Idag saknas den typ av särskilda medel.

Vilket är Gustav Fridolins allra bästa argument till de deltagare på folkisen/lärarkollegorna som säger att Äsch det spelar ingen roll vad vi i lilla Sverige gör?

Att alla kan tänka så och då finns det ingen som gör någonting. De flesta delstater i USA är t ex mindre än Sverige.

 Hur ser kopplingen mellan utbrottet av covid 19 och en ohållbar användning av jordens resurser ut? Kan vi använda oss av pandemin för att få mer dragkraft i arbetet med Agenda 2030?

Där finns andra som kan svara mycket bättre än mig på det, men den direkta kopplingen är ju svag. Pandemier uppstår med ojämna mellanrum. Vårt hypermoderna samhälle gör att de sprids snabbare, men å andra sidan har vi mycket bättre förutsättningar att få fram vaccin och ge vård än någonsin i historien.

Däremot visar pandemin att vi som samhälle både kan och vill förändra oss snabbt inför uppenbara hot. Det är klart att den beredvilligheten också behövs i den förändring vi ska göra av klimatskäl. Samtidigt tror ju jag att den typ av bestående förändring som då behövs inte kommer att komma för att vi blir mer rädda, utan för att vi längtar mer ifrån det ekonomistiska konsumtionssamhälle vi har haft…

 

Frågor till Susanne Hedman

 

Finns det någon folkhögskola i Sverige som är igång med egen grönsaksodling och/eller djurhållning?

Skolor som länge har haft egna odlingar är exempelvis Mora Folkhögskola (Skattungbyn) och Holma folkhögskola.
Kurser kring odling m.m. har startats på flera folkhögskolor. Du hittar dem på www.folkhogskola.nu   Sök på ämnesord t.ex. odling, grönsaker, frukt. 
När det gäller djurhållning finns det kurser på t.ex. Bäckedal och Mullsjö folkhögskola. Kurserna är förlagda, helt eller delvis, till gårdar i närheten av skolan.

Som ekonom, kan du se hållbara modeller för samhällsbygge, om vi lämnar tillväxtekonomi bakom oss? Och i så fall vilka?

En lång rad forskare och ekonomer har presenterat förslag på ekonomins roll i ett långsiktigt hållbart samhällsbygge. Den ekonom som har inspirerat mig mest är Kate Raworth. Hennes tankar presenteras kortfattat i en Ted Talk från 2018.

En mer utförlig presentation finns i boken "Donutekonomi - sju principer för en framtida ekonomi" , Daidalos, 2018.

Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Centre
Hans föreläsning "Transformera ekonomin, släpp BNP-fixeringen"kan rekommenderas:
https://www.facebook.com/faltbiologerna/videos/229732638327212

 

Ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på ekonomisk tillväxt – hur skulle det kunna se ut? 
Den frågan fick bl.a. forskare på KTH i uppdrag att svara på . Rapporten, som presenterades 2018, heter “Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande” 
Länk till kortfattad presentation av resultatet.

Du sa att hälften av Sveriges befolkning vet vad Agenda 2030 är - var hämtar du de siffrorna ifrån?

Siffrorna kommer från en SIFO-undersökning som gjordes på uppdrag av We Effect i juni 2019. Se länk till pressmeddelande nedan.
Bifogar ytterligare två artiklar som kan vara av intresse.

https://weeffect.se/nyheter/bara-halften-av-svenskarna-kanner-till-de-globala-malen/

https://www.omvarlden.se/Opinion/debattartiklar/darfor-ar-danmark-battre-an-sverige-pa-de-globala-malen/

https://www.omvarlden.se/Branschnytt/nyheter-2020/regeringen-utser-en-nationell-samordnare-for-agenda-2030/

Susanne nämnde tidigare vikten av den inre omställningen. Att förändra och förändras är ju bitvis jättetungt och jättesvårt - inte alls bara något roligt och härligt, som man i teorin gärna föreställer det som. Men vad har vi för metoder och resurser att jobba med den inre omställningen idag - inte minst i vårt eget land, där sådana här frågor lätt blir bortprioriterade, eller rentav inte ens ses som seriöst.

Att prata om och arbeta med den inre omställningen är verkligen en utmaning för de flesta lärare.  
En bok som både ger inspiration och exempel på konkreta övningar är Joanna Macys "Aktivt hopp", Vide förlag, 2019.

Omställningsrörelsen i Sverige arbetar både med den yttre och inre omställningen. Se exempel på deras hemsida:
https://omstallning.net/inre-omstallning/

 

Frågor till paneldebatten:

 

Hur ser ni på hotet om att regionstödet för elever att söka folkhögskola utanför den region de bor, eventuellt tas bort för storstadsregionerna? Hur påverkar det rättviseaspekten mellan fhskolor eller för den delen skolformens överlevnad? Jag tänker att om hela skolformen/upptaget av elever är hotad av förslaget om indraget stöd, blir det svårt att fokusera på något annat än överlevnad. Kanske Agenda 2030 kan användas för att visa på fhskolornas viktiga plats i svensk demokrati och folkbildning?

Gustav Fridolin: Det är ett stort hot och regionstödet borde säkras, oavsett agendan.

Ett tips är filmen Världen är full av goda lösningar IMORGON. Dokumentär där man lyfter ett antal områden: Ekonomi, energi, jordbruk,, demokrati utbildning . Goda exempel. kunskaper och möjligheter!

Gustav Fridolin: Spännande. Ska titta!