Kartläggning av det kurativa stödet på folkhögskola

Så gjordes kartläggningen

För att få en samlad bild av det kurativa stödet på folkhögskola genomförde Folkhögskolornas serviceorganisation (FSO) en nationell kartläggning under 2024. Arbetet bestod av:

• En enkät som besvarades av 92 personer från 78 folkhögskolor runt om i landet.
• Tre djupintervjuer med kuratorer för att fånga nyanser och konkreta erfarenheter.

Enkäten gav en bred överblick över tjänstegrad, arbetsuppgifter, utbildningsbakgrund och behov. Intervjuerna fördjupade förståelsen för utmaningar, framgångsfaktorer och önskemål om framtida stöd.

Om de som svarade

Tjänstegrad

Nästan fyra av tio som jobbar med kurativt stöd har omkring 50 procents tjänst. Andra ligger både lägre och högre – ungefär lika många har under 25 procent som över 75 procent.

Arbetsuppgifter

Följande arbetsuppgifter är vanligast för personal som arbetar med kurativt stöd (inom parentes hittar du hur stor andel av de som svarade som har uppgett alternativet):

• individuella samtal (100 procent)
• samverkan med aktörer som Försäkringskassan och Socialtjänsten (38 procent)
• utbildning och förebyggande arbete för deltagare (33 procent)
• gruppbaserade samtal (23 procent)
• utbildning och förebyggande arbete för personal (14 procent)
• administration (11 procent).

Utbildningsbakgrund

Mer än åtta av tio har eftergymnasial utbildning inom området, till exempel socionom eller beteendevetare. Nästan tio procent saknar helt utbildning eller har bara kortare fortbildning.

Utmaningar i uppdraget

Kartläggningen visar att kuratorerna står inför flera återkommande utmaningar:

• ökad psykisk ohälsa bland deltagare
• otydliga gränser mellan kurativt stöd och vårdinsatser
• oklara gränser även för annan personal
• varierande prioritering av förebyggande arbete från ledningen.

Behov och önskemål

Kompetensutveckling

34 procent uppger att de inte saknar någon kompetensutveckling. De som gör det efterfrågar främst:

• fördjupad kunskap i psykisk ohälsa
• samtalsmetodik.

Stöd som de själva lyfter fram

När respondenterna beskriver vad de behöver eller vill ha återkommer bland annat:

• egen fortbildning (13 procent)
• stöd från intern ledning (11 procent)
• extern samverkan (11 procent)
• handledning (9 procent)
• ökad kunskap hos annan personal (9 procent)
• nätverk (5 procent)
• mer resurser (5 procent)

Många betonar värdet av nätverk för kompetensutveckling – men pekar också på att de befintliga nätverken ofta saknar struktur och planerat innehåll.

Framgångsfaktorer

Kartläggningen visar att stöd från skolledning och kollegor är avgörande för att det kurativa arbetet ska fungera och ge effekt.

Drivkrafter

En tydlig drivkraft förenar respondenterna: deltagaren. De brinner för att varje människa ska få må bra och hitta sin plats i livet.